charlottaloman

i torsdags fick jag träffa linas nyfödde son. levis. han låg i min famn tills han somnade. mys mys mys! jag längtar sååå tills jag får egna. jag kan inte fatta, att lina, som hade blått underhår och ordnade dom sjuuukaste festerna, är tvåbarns mamma. haha, fan vad kul vi hade på den tiden alltså.

"nej, men han är misshandlad.. nej, jag menar ju missfoster.. nej nej nej, jag menar att han är missförstådd.." hahah! jag va aspackad och försökte säga medvetslös, heeelt omöjligt va det.

ikväll har amanda varit här och hållt mig sällskap medans våra karlar är på nån jävla albanfest. dom hade ju sin nationaldag den 17 februari. och nu ska dom fira det genom att dansa i en ring och vifta med servetter. jag vart medbjuden, men jag kan säga att jag gladeligen tackade nej. det finns inget mer skrämmande en att vara den enda svensken i ett rum fullt av albaner. jo, fia är ju iofs där, men hon är ju grov rutinerad. hon har ju varit med i typ 5 år. jag kan ju förstå vad dom pratar om. jag fattar ju själva ämnet, men inte vad som säger.. så jag kan ju liksom inte tillägga nått. jaha, nu pratar dom om någons moster. vad ska man säga liksom? "ja, jag har också en moster.. heheh.." -pinsam tystnad....
nej, så därför sitter jag hellre ensam med popcorn, och tycker synd om mig själv. jag kör på det här med självömkan, för det är sååå bra för självkänslan. ikväll ska jag sitta med offer koftan på! trots att den kliar, och är trång.

nu ska jag se klart "mickey, blue eyes.." :) sen sova! jobba imorgon. soooooooooooom vaaanligt!